Juridik kring aktivism

Det finns otroligt många sätt att bedriva aktivism på och de eventuella juridiska efterspelen kan därför vara vitt skilda. Vi har försökt samla lite information här som kan ge en bra introduktion, men kom ihåg att varje tillfälle är speciellt och därför kanske inte beskrivs i något av detta material.

1. Haffakort

2. Aktivistens lagbok

3. Frihetsberövande

För en snabb överblick över vad som gäller i förhållande till ordningsmakten vid aktioner, se den lilla flyern Haffakortet (Uppdaterat 2019 i en grön version).

För mer fördjupad information finns Aktivistens lagbok från 2012. Mer info här.
Boken finns att låna på många bibliotek.

Frihetsberövande

Det finns två olika sätt polisen har juridisk rätt att ta din frihet, att frihetsberöva dig.
Du kan bli frihetsberövad för att du stört den allmänna ordningen, eller för att du misstänks för ett brott. Om blivit frihetsberövad enligt Polislagen (PL) för att du stört den allmänna ordningen är du inte misstänkt för något brott. Det betyder bland annat att det inte kommer att hända något mer efter du blir släppt, du kommer inte bli åtalad eller dömas till något straff. Det går att jämföra med bli satt i fyllecell, du blir bortplockad tills du nyktrat till.
Det är annorlunda om du blir gripen för ett brott.
Det finns alltså dessa två olika sätt att bli frihetsberövad på, det finns dock inget som heter arresterad i Sverige.

Det kan se likadant ut på en demonstration när en person blir frihetsberövad av polisen. Dock är det väldigt stor skillnad ifall personen blir omhändertagen eller gripen av polisen. Att bli omhändertagen enligt PL13 är inte ett frihetsberövande som ger konsekvenser efter du blivit släppt. Det ska inte registreras eller sparas på något sätt hos polisen då du inte är misstänkt för att ha utfört något brott. Se bild nedan för vidare förklaring om skillnaderna mellan omhändertagen för att ha stört den allmänna ordningen och gripen för ett brott.

1. Störande av den allmänna ordningen	2. Misstanke om brott
Polislagen Du har enligt grundlagen rätt att demonstrera, utöva mötesfrihet och yttrandefrihet, men om aktiviteterna anses störa den allmänna ordningen (eller hotar att göra det) kan polisen ingripa på följande sätt: Avvisa: Polisen beordrar dig att lämna platsen eller ger inte tillträde till en viss plats (PL 13§). Avlägsna: Polisen för bort dig handgripligen, kortvarigt och bara en kort sträcka. Polisen får visitera dig för att leta efter vapen eller ta reda på vem du är (PL 13§). Omhänderta: Polisen för bort dig från en plats, till en polisstation eller ditt hem. Detta kan de göra ifall de anser att avvisa eller avlägsna inte är tillräckligt (PL 13§ 2 st). Du har alltid rätt att få veta varför du blir omhändertagen (PL 15§). Vid omhändertagande enligt PL 13§ får du sitta frihetsberövad som mest 6 timmar, men du ska bli släppt direkt efter förhör (PL 16 § 2 st). Är du under 18 år ska du bli släppt till förälder eller annan lämplig vuxen (PL 16§). Bussning: Om en folkmassa anses störa den allmänna ordningen kan polisen frihetsberöva hela gruppen genom ett så kallat utvidgat avlägsnande (PL 13c§). Då samlar polisen ihop en hel grupp personer och kör iväg er i en buss, ofta till en plats långt bort. Polisen måste släppa er senast två timmar efter att ni frihetsberövats. Ni som bussas ska meddelas om varför (PL 15§).	Rättegångsbalken Om du är misstänkt för att ha begått ett brott kan du enligt kapitel 23-24 i Rättegångsbalken bli frihetsberövad på följande tre sätt: Gripa: Beslut fattas av polis. Du får vara gripen i max 6 timmar, sedan måste du antingen släppas eller anhållas. Vid speciella fall kan polisen dock hålla dig i ytterligare 6 timmar. Är du under 15 år kan du sitta gripen i max 3 timmar, och vid speciella fall ytterligare 3 timmar. När du blir gripen ska du få veta vilket brott du är misstänkt för och varför. Anhålla: Beslut fattas av åklagare. Du kan vara anhållen i max 3 dagar, sedan måste en domstol besluta om du ska häktas eller släppas. Är du anhållen har du oftast rätt att få en advokat som betalas av staten. Häkta: Beslut fattas av domstol. Det finns ingen maxgräns på hur länge en person kan vara häktad. Beslut om häktning måste omprövas var 14:e dag av domstol. Häktningstiden ska inte överstiga längden på det eventuella fängelsestraffet. Du får bara vara häktad om domstolen bedömer att du kommer fly, begå fler brott, förstöra bevis eller försvåra förundersökningen. Har du inte svenskt medborgarskap är risken större att du blir häktad eftersom att domstolen kan bedöma din flyktrisk som större.

1. Störande av den allmänna ordningen

2. Misstanke om brott

Polislagen
Du har enligt grundlagen rätt att demonstrera, utöva mötesfrihet och yttrandefrihet, men om aktiviteterna anses störa den allmänna ordningen (eller hotar att göra det) kan polisen ingripa på följande sätt:
Avvisa: Polisen beordrar dig att lämna platsen eller ger inte tillträde till en viss plats (PL 13§).
Avlägsna: Polisen för bort dig handgripligen, kortvarigt och bara en kort sträcka. Polisen får visitera dig för att leta efter vapen eller ta reda på vem du är (PL 13§).
Omhänderta: Polisen för bort dig från en plats, till en polisstation eller ditt hem. Detta kan de göra ifall de anser att avvisa eller avlägsna inte är tillräckligt (PL 13§ 2 st). Du har alltid rätt att få veta varför du blir omhändertagen (PL 15§). Vid omhändertagande enligt PL 13§ får du sitta frihetsberövad som mest 6 timmar, men du ska bli släppt direkt efter förhör (PL 16 § 2 st). Är du under 18 år ska du bli släppt till förälder eller annan lämplig vuxen (PL 16§).
Bussning: Om en folkmassa anses störa den allmänna ordningen kan polisen frihetsberöva hela gruppen genom ett så kallat utvidgat avlägsnande (PL 13c§). Då samlar polisen ihop en hel grupp personer och kör iväg er i en buss, ofta till en plats långt bort. Polisen måste släppa er senast två timmar efter att ni frihetsberövats. Ni som bussas ska meddelas om varför (PL 15§).

Rättegångsbalken
Om du är misstänkt för att ha begått ett brott kan du enligt kapitel 23-24 i Rättegångsbalken bli frihetsberövad på följande tre sätt:
Gripa: Beslut fattas av polis. Du får vara gripen i max 6 timmar, sedan måste du antingen släppas eller anhållas. Vid speciella fall kan polisen dock hålla dig i ytterligare 6 timmar. Är du under 15 år kan du sitta gripen i max 3 timmar, och vid speciella fall ytterligare 3 timmar. När du blir gripen ska du få veta vilket brott du är misstänkt för och varför.
Anhålla: Beslut fattas av åklagare. Du kan vara anhållen i max 3 dagar, sedan måste en domstol besluta om du ska häktas eller släppas. Är du anhållen har du oftast rätt att få en advokat som betalas av staten.
Häkta: Beslut fattas av domstol. Det finns ingen maxgräns på hur länge en person kan vara häktad. Beslut om häktning måste omprövas var 14:e dag av domstol. Häktningstiden ska inte överstiga längden på det eventuella fängelsestraffet. Du får bara vara häktad om domstolen bedömer att du kommer fly, begå fler brott, förstöra bevis eller försvåra förundersökningen. Har du inte svenskt medborgarskap är risken större att du blir häktad eftersom att domstolen kan bedöma din flyktrisk som större.