Juridisk info

Att känna till lite juridik som berör demonstrationer och aktioner kan vara bra. Här har vi samlat information, dokument och länkar för aktivister.

Innehåll:

  1. Frihetsberövad
  2. Haffakortet
  3. Gatupolitikens lagar
  4. Aktivistens lagbok

1. Frihetsberövad

FRIHETSBERÖVANDE
Att bli frihetsberövad, tagen av polisen, måste inte vara en helt igenom jobbig erfarenhet. Kanske kan ni tillsammans stärka varandra och avdramatisera upplevelsen?

Här följer två avsnitt om frihetsberövande:
A) vid Störande av den allmänna ordningen
B) vid Misstanke om brott


A) Frihetsberövande vid – Störande av den allmänna ordningen
Du har enligt grundlagen rätt att demonstrera och utöva mötesfrihet och yttrandefrihet, men om aktiviteterna anses störande av den allmänna ordningen (eller hotar att bli det) kan polisen ingripa på följande vis:
Avvisa: Polisen beordrar dig att lämna platsen eller ger inte tillträde till en viss plats. (PL13 PL= Polislagen)
Avlägsna: Polisen för bort dig handgripligen, kortvarigt och kort sträcka. Polisen får visitera dig för att leta efter vapen eller ta reda på vem du är. (PL13)
Omhänderta: Polisen för bort dig från en plats, till en polisstation eller ditt hem. Detta kan de göra ifall de anser att avvisa eller avlägsna inte är tillräckligt. (PL 13 2 stycket) Du har alltid rätt att få veta varför du blir omhändertagen. (PL 15.) Vid omhändertagande enligt PL 13 får du sitta som mest 6 timmar, men du ska bli släppt direkt efter förhör. (PL 16 § 2 stycket) Är du under arton år ska du bli släppt till förälder eller annan lämplig vuxen. (PL16)


Avvisa, avlägsna eller omhänderta dig får polisen bara göra om du personligen och på ett konkret sätt har stört ordningen eller visar att du tänker göra det.

B) Frihetsberövande vid – Misstanke om brott
Om polisen misstänker att du begått ett brott kan de:
Gripa: Beslut fattas av polis. I de flesta fall får du inte vara gripen längre än 6 timmar. Vid speciella fall, kan polisen hålla dig i ytterligare 6 timmar. Är du under femton år kan du bli hållen som längst i 3 timmar, och vid speciella fall ytterligare 3 timmar. (RB 24:7)
Anhålla: Beslut fattas av åklagare. Anhållen kan du vara i 3 dagar, sen måste domstol besluta om häktning. Är du anhållen har du i de allra flesta fallen rätt att få en advokat som betalas av staten.
Häkta: Beslut fattas av rätten/domstol. Beslutet omprövas var 14:e dag och ska inte överstiga den möjliga längden på eventuella fängelsestraffet. Häktad kan du vara till dess att domstolen anser att du inte kommer fly, begå fler brott, förstöra bevis eller försvåra förundersökningen. Har du inte svenskt medborgarskap kan du löpa större risk att bli häktad då du kan antas ha större flyktrisk.
Bussning. Om en folkmassa stör den allmänna ordningen kan polisen göra ett utvidgat avlägsnande. (PL 13c) Då samlar polisen ihop en hel grupp personer och kör iväg er i en buss, ofta till en plats långt åt helvete. Polisen måste släppa er två timmar efter att ni frihetsberövades. Ni som bussas ska meddelas om varför.(PL 15)
Förhör. Förhör hålls för att polisen vill samla information. Du kan bli förhörd som vittne, misstänkt eller brottsutsatt, på plats eller på polisstationen. Polisen antecknar allt som sägs och det kommer att användas i eventuell rättegång. Din eller andras eventuella skuld ska bevisas av polisen, du har alltid rätt att svara ”Inga kommentarer”. Om du vill undvika att du eller någon annan blir dömd har du inget att tjäna på att säga något i förhör. Prata bara med din advokat.
Vid förhör kommer din identitet att efterforskas men du har fortfarande ingen skyldighet att svara på några frågor alls. Om du befinner dig på en plats där ett brott har begåtts kan polisen ta med dig till förhör. (RB 23:8)


Tänk på att allt du säger påverkar andras situation också! Att inte svara på frågor kan kännas svårt men tänk på att alla dina svar hjälper polisen att sätta dit dig eller någon annan.

Narkotika. Att vara påverkad av narkotika är olagligt i Sverige, och därför kan polisen visitera dig om de misstänker dig för att tex ha narkotika i blodet eller på dig. Polisen måste ha skälig misstanke om brott för att få ta urinprov eller lysa dig i ögonen för att se hur pupillerna reagerar. Skälig misstanke måste baseras på att de sett dig göra något eller visat rimliga tecken på att vara påverkad, det kan inte baseras på ex din livsstil allmänt. Bara polis med särskild utbildning får göra ögonundersökningar. Om polisen håller dig på stationen för att ta urinprov kan du hållas där i upp till 6 timmar, och ytterligare 6 timmar om synnerliga skäl finns. För unga under 15 år gäller 3 + ev 3 timmar. Urinprov på en kvinna får bara bevittnas av en kvinna, och för dig under 15 gäller att det bara får bevittnas av en person av samma kön som dig. Vägrar du lämna urinprov kan blodprov tas istället, det får bara göras av sjuksköterska eller läkare. (28:13 RB) Blir du dömd till narkotikabrott kan du i samband med domen få betala provkostnaden (ca 600kr).
Vet du att du inte är narkotikapåverkad, stå på dig! Polisen får inte ta in dig på urinprov utan objektiva grunder för sin misstanke.


Direkt efteråt. Om personer sitter frihetsberövade kan du ex gå till häktet och vänta på att folk ska släppas, då kan de kanske behöva stöd och mat. Det kan vara väldigt jobbigt att vara i kontakt med polisen. Vare sig du blivit frihetsberövad eller inte kan stöd betyda skillnaden mellan en jobbig och en OK erfarenhet. Ni kan ex läsa på och lära er mer om stödjande arbete för aktivister. Kanske ni tillsammans kan gå igenom händelsen och se hur ni kan göra annorlunda till nästa gång? Ersättning och anmälan. Om du har varit anhållen eller häktad i mer än 24 timmar, och du blir friad från brottet eller förundersökningen läggs ner, kan du ansöka om ersättning. Om du har blivit utsatt för misshandel, sexuella trakasserier eller tjänstefel kan du anmäla detta på en polisstation eller genom att ringa dit. Du kan också anmäla en enskild polis’ agerande eller Polismyndigheten till JO.


Allmän info:
■ § betyder paragraf och visar var i lagen just detta regleras. Står det ex (RB 1:1 2 st) betyder det första kapitlet, första paragrafen, andra stycket i Rättegångsbalken.
■ www.lagrummet.se: Här kan du söka på och i lagar.
■ Gatupolitikens lagar. Juridisk handbok för politiska aktivister.

För att få mer information om specifika frågor och situationer kan du läsa på mer och/eller höra av dig till Vänsterjuristerna för gratis hjälp. Vi är juriststudenter som arbetar med att stödja vänsteraktivister och grupper med juridiska frågor.
Hör också gärna av dig om du har kommentarer på detta kort!
// Vänsterjuristerna Lund & Stockholm, juni 2012.
Ovanstående text är kopierat från Haffakortet, se nedan.

2. Haffakortet

Haffakortet är en liten lathund som ryms på ett dubbelsidigt A5 eller som app för Android, se nedan.

Haffakort som app. Detta är en så kallad apk-fil som är fristående, dvs den är inte på Google play, men den fungerar på samma sätt, förutom att du laddar själv ner den till din telefon och installerar den. Din mobil måste ha inställning att du kan “installera från okänd plats” innan du kan installera. Gå till “inställningar” i din mobil och ställ in.

Sedan kan du ladda ner Haffa-kort apk till din mobil och installera genom att klicka på den.

Här finns ytterligare en variant på Haffakort, detta är från Radikaldistro.

3. Gatupolitikens lagar

En bok publicerad vid Göteborgs universitets juridiska institution, utgiven 2005, 192 sidor. “Demonstrera, blockera, slå sönder krigsmateriel och gömma flyktingar – det finns många sätt att bedriva politik utanför partierna. En del har du rätt att göra och annat är olagligt. Var går gränserna? Vad händer om du bryter mot lagen? Med Gatupolitikens lagar vill vi sprida den juridiska kunskapen. Boken kan användas som en praktisk handbok men ger också en beskrivning av den svenska rätten ur ett maktkritiskt perspektiv.” Författare: Simon Andersson, Maj Greitz, Erik Mägi, Tomas Missne Wennerblom och Jonas Öhlmér

Kan läsas gratis online här.

4. Aktivistens lagbok

“Aktivistens lagbok – Juridisk handbok för politiska aktivister”, av Åsa Ågren är en vidarebearbetning av “Gatupolitikens lagar”, utgiven 2012 av Federativs förlag.

“Funderar du på att anordna en demonstration? Kanske har du åkt fast och vill veta vad som kommer att hända nu? Aktivistens Lagbok är en juridisk handbok för politiska aktivister. Handboken presenterar lagens ramar utifrån ett aktivistperspektiv och fungerar som uppslagsverk när du behöver få information om olika typer av politiska aktioner, handlingar och annat som kan få juridiska konsekvenser. Boken ger även tips på hur du kan använda juridiken som ett politiskt verktyg, och spänner över en rad områden såsom asyl- och flyktingpolitik, djurrättsaktivism, internetaktivism, arbetsplatskamp och stadskamp. Handboken innehåller även exempel på historiska händelser och dess rättsliga påföljder.”

Mer info här. Finns att låna på många bibliotek.