Här är jag. På lastbilstaket. Det är långt ner till gatan. Fyra och en halv meter är svindlande för en som är höjdrädd. Jag är mycket stolt över att jag lyckades klättra upp. Även om jag fick hjälp av en vän sista biten och drogs upp på taket. Sen var jag så otroligt glad. Tänk att jag kom upp. Jag fattar knappt hur det gick till.
Sedan dansade jag i timmar på lastbilstaket. Jag dansar så ofta det går på XR:s aktioner. Och sjunger och skrålar. För fredlig civil olydnad behöver också vara gatufest. Aktioner behöver vara fulla av liv och glädje, skratt och humor. Och musik. De är en hyllning till livet. En gatufest fylld av intensiv och stark energi, en energi som berättar precis detta: att vi är de som tillsammans både har insikten, kraften och modet att göra det som absolut behövs. För politiken är helt körd. Näst intill inte någonstans i världen visar makthavare vad som krävs. Snarare tvärtom. I sin handlingsförlamning och illvilliga oförmåga och ovilja driver de på klimatkrisen. Oljenationen Norge är ett utav dessa länder som utan skrupler profiterar på människors liv.
Jag lärde mig mycket under Nordic Rebellion. Att jag kanske är modig ändå och vågar mer än vad jag tror. Kanske var det också så att insikten om klimatkrisen till sist blev helt oundviklig och gränserna för vad jag kan göra bara raderades ut. Att gång på gång bli häktad och bötfälld är ingenting mot risken att bli utsatt för våld eller dödad. Varje dag mördas klimataktivister runt om i världen. Jag får bara böter. Varje minut mördas människor för sin kamp för ett rättvisare fredligare samhälle.
Första dagens orimligt höga bötesbelopp och varsel om utvisning ut ur mitt grannland var ändå upprörande milt sagt. Från min cell där jag vistats i 11 timmar började plötsligt korridoren eka av upprörda röster från medaktivister i andra celler. Det är lyhört i de norska häktena. Den ena rösten avlöste den andra i en våg av protester. Själv ringde jag på klockan med ilsken ihärdighet.- Har Norge blivit en polisstat! Hotar ni med utvisning? Och skriver ut bötesbelopp på 12 000! Det här är repressiva metoder! Ni vill skrämma människor som gör allt vad de kan för att berätta sanningen om den norska oljan som dräper liv. Så djupt odemokratiskt! Var är vår yttrandefrihet? Var är vår mötesrätt, vår demonstrationsrätt? På lastbilstaket står jag och försöker säga något av betydelse. Jag minns inte längre exakt vad.
Det är märkligt att jag måste förstå klimatkrisens fulla vidd gång på gång. Så kanske det är för många. Det är så svårt att vilja, att kunna ta in klimatkatastrofens brutala sanning. Jag grät så när jag väl kom ner på gatan efter att polisen sågat upp järnrören vi låst fast oss i. Hela omfattningen av klimatkollapsen föll och föll och föll över mig. Hur kunde det bli så här? Vad har vi gjort mot varandra och vår jord? Allt lidande vi orsakar där vi med våldsam girighet och blindhet drar fram. Slår omkring oss, trasar sönder, river hål. I jakten på mer. Men på vad?
Oändlig sorg. Oändlig sorg över allt som är förlorat av artrikedom. Oändlig sorg över att de ungas framtid är mer än allvarligt hotad. Jag orkar fortfarande inte helt och hållet ta in att människor inte kan bo och leva på platser där de bott i generationer utan tvingas fly för sina liv när hettan, torkan och vattenbristen driver dem bort. Men vart? När översvämningar dränker åkermark, boskap, hus och hem och lämnar inget kvar. Att barnen drabbas allra allra värst. Att världens skogar brinner i raseri. Att haven försuras, dör och töms på liv precis framför våra ögon. Att vi är orsaken. Jag vet fortfarande inte vad jag ska säga i Tingsrätten i Oslo. Inga ord är ju tillräckliga. Det är ju därför jag är på gatan. Och vi behöver bli fler. Den dagen vi blir hundratusentals där ute, då blir gatan en trygg plats för alla att göra fredlig civil olydnad på, för förändringen som måste till är skriande nödvändig.
Men fram till dess att vi bli galet många på gatan, hjälp oss gärna så att vi kan fortsätta kämpa. Den 28de september står jag åtalad för brott mot ”politilaven” vid tre tillfällen under Nordic Rebellion i Oslo. Bötesbelopp: 24 000.
/Helen Wahlgren
Swish: 123-1600063
Bankgiro: 306-1116
Bli månadsgivare: https://chuffed.org/project/xr-sverige
Märk din betalning med “Böter”.